24 JASYKÔI: KUÑA PARAGUÁY ÁRA - 24 DE FEBRERO: DÍA DE LA MUJER PARAGUAYA
Ohai: David Galeano Olivera
Ohai: David Galeano Olivera
Leer original (hacer clic) en (https://lenguaguarani.blogspot.com/2013/02/24-de-febrero-kuna-paraguay-ara-dia-de.html)
Leer también en (http://dgaleanolivera.wordpress.com/24-de-febrero-kuna-paraguay-ara...)
        Kuña 
Paraguáy Ára niko ñanemomandu’a peteî mba’e ndetuichapajepéva 
oikova’ekue 24 jasykôi 1867 jave. Upérô jeko ijatýkuri Paraguaýpe, Plaza
 de Mayo-pe, Amandaje Guasúpe, kuñaita Paraguay ha okarayguáva, 
imboriahu ha ipirapirehetáva, iñarandu ha iñarandu’íva, oñemongetávo 
hikuái mba’éichapa ha’ekuéra ikatúne oipytyvô ñane retâme oîva’ekue 
upérô Ñorairô Guasúpe. El Día de la
 Mujer Paraguaya evoca la celebración de la Primera Asamblea Americana 
de Mujeres. Un 24 de febrero de 1867, en la Plaza de Mayo de Asunción, 
se reunieron mujeres de la capital y el interior del país, de todas las 
clases sociales; todas con una misma finalidad, la de cooperar con la 
salvación de la patria, inmersa en la Guerra contra la Triple Alianza.
        Pe amandaje rire, 
oikojeýkuri peteî aty 10 jasypoapy 1867 jave. Upérô kuñakarai 
Escolástica Barrios de Gill ojapojeýkuri peteî Kuña Paraguay Aty 
oîhaguépe 30 kuña, ome’êva’ekue ijeguaka (kuâiru, mbo’y, namichâi) 
hepykuére oñepytyvô haĝua ñane retâme upe ñorâiro guasu aja. Ko mba’e 
guasuete niko herakuâ ha kuña oîháicha ñane retâme ogueropojái avei 
imba’erepy ñane retâme reraitépe. Esta Asamblea, fue el preludio de otra reunión histórica: la de las Damas de la Asunción. En efecto, Doña Escolástica Barrios de Gill, reunió el 10 de Agosto de 1867, a 30 mujeres, quienes donaron sus joyas y alhajas para ayudar en la financiación de la causa que sostenía el Paraguay. El 
anuncio de este gesto de desprendimiento, hizo que cientos de mujeres de
 todo el país se sumaran a la donación.
       Kuñakarai katupyry Idalia Flores de 
Zarza niko upe ojerureva’ekue 24 jasykóigui oiko haĝua Kuña Paraguáy 
Ára. Oñemoîkuri ijykére pe mba’ejerurépe kuañakarai katupyry Carmen 
Casco de Lara Castro oîva’ekue upérô ñane retâ Amandaje Guasúpe. Upe 
arýpe, 1974, Naciones Unidas ogueromandu’ákuri avei Kuña Tetâitagua Ary. La
 moción de declarar el 24 de febrero "Día de la Mujer Paraguaya" surgió 
de la iniciativa de la historiadora, Dra. Idalia Flores de Zarza; quien 
encontró la solidaria adhesión de la señora Carmen Casco de Lara Castro,
 quien presentó el proyecto de ley en la Cámara de Diputados, el mismo 
año que las Naciones Unidas celebraba el Año Internacional de la Mujer, 
en 1974.
       6 Jasypakôi 1974 jave, kuña ha 
kuimba’e oîva tetâ rérape Amandaje Guasúpe omoneíkuri upe Léi ha Tetâ 
ruvicha omboajékuri. Upe Léi 498 osêkuri 18 jasypakôi ha upépe he’i: 
“Oñemboaje 24 jasykôi ha’eha Kuña Paraguáy Ára, ojegueromandu’ávo 
Amérika Kuñaita Aty Peteîha, oñembyatyva’ekue Paraguaýpe upe ára, ary 
1867 jave, oipytyvô haĝua ñane retâme”. El
 6 de diciembre de 1974, la Ley fue sancionada por unanimidad de ambas 
Cámaras del Congreso y luego fue promulgada por Decreto. La ley 498 del 
18 de diciembre instituye el Día de la Mujer Paraguaya. La parte 
resolutiva dice en su artículo primero: "Declarase Día de la Mujer 
paraguaya, el 24 de febrero, aniversario de la Primera Asamblea 
Americana de Mujeres, reunida en Asunción ese día de 1867, con el 
propósito de contribuir a la defensa de la patria".
ooo000ooo
KUÑA PARAGUÁY OPYTÁMAVA MANDU’ARÂME
MUJERES PARAGUAYAS EN EL RECUERDO
Kuñakaraikuéra oipyhyva’ekue jeguaka hapicha kuñágui, upe 10 jasypoapy 1867 jave. Mujeres receptoras de las joyas, aquel 10 de agosto de 1867
        Escolástica Barrios de Gill, 
Josefa Antonia Carrillo de Escalada, Ana Josefa Mora de Haedo, Antonia 
Alcorta de Talavera, Carmen Palacios, Tomasa Bedoya de Fernández, Rosa 
Escalada de Goiburú, Felipa Molinas, Rosalía Mazó de Chirife, Rosa 
Aquino, Mercedes Ibarra ha Trinidad Calonga de Espínola.
       Escolástica Barrios de Gill, Elisa 
Alicia Lynch, Clara Escato de Goiburú, Rafaela Carrillo López de Bedoya;
 Rosario Escobar, Gregoria Escobar, Marta Machaín, Bárbara Machaín de 
Haedo, Concepción Galeano, Rosalía Mazó de Chirife, Ramona Insfrán de 
Codas, Eneida Peña de Molinas, Dolores Vázquez de Acosta ha imemby 
Basilicia, Cecilia, Rosa Cándida ha Valeriana; upéicha avei, Olivia 
Zárate de Zárate.
       Umi kuña okaraygua ome’êva’ekue
 ijeguaka apytépe oî: Ninfa Centurión de Villar, Segunda Espínola de 
Irrazábal, María del Socorro Yegros ha Juana Francisca Ramírez ouva’ekue
 Hyatýgui. Ky’ỹindýgui
 ouva’ekue katu ko’âva: Rosa Agustina Quiñónez de Ramírez, Antonia 
Lovera de Ramírez, Saturnina Cárdenas de Cáceres, Isabel Samaniego, 
Francisca Sosa, Anselma Flores, Genoveva Recalde, Epifania Lataza, 
Asunción Bogado ha Tomasa Recalde. Táva Villarricaygua
 katu kuñakarai Ramona Insfrán de Codas, Benita Olasaga de García, 
Dolores Larramendi de Queirolo, Asunción Marecos de Benítez, Simeona 
González de Brizuela ha Coronada Figueredo de Espínola. San Pedro del Ykuamandyjúgui
 ouva’ekue ome’êvo ijeguaka katu: Rosa Alvarez de Valiente, Casimira Roa
 de Ríos, María del Rosario Valiente ha Natividad Bernal de Aguiar.
       Umi kuña ndoguerekóiva jeguaka 
katu ome’êkuri karreta henyhêva temitỹnguégui (kurapepê, avati, 
mandi’o). Umíva apytépe oîkuri: Nieves Martínez térâ kuñakarai Walda 
Paredes oikóva Kapiatápe. Pirajúgui
 ouva’ekue katu: Dominga Simbrón de Méndez, Susana Caballero de Báez, 
Pilar Caballero de Maldonado, María Laura de Aquino haMaría Telesfora 
Urbieta.
       Ko’â kuña apytépe oîkuri 
ipojeravéva ha upehaguére ñane retâ sâmbyhyhára ome’êkuri chupekuéra 
jopói hérava Gran Cruz de la Orden Nacional del Mérito. Umíva apytépe oî
 kuñakarai Cristina Talavera de Alarcón ha kuñakarai Atanasia Escato.
       Tomasa Bedoya de Fernández ha 
Micaela Talavera-pe niko ojeporavókuri ome’ê haĝua Tetâ 
sâmbyhyharakuérape umi jeguaka oñemono’ôvakue. Ha’ekuéra omoĝuahê avei 
aipo Aranduka Itaju (Libro de Oro), oñemboguapyhaguépe máva mávapa umi 
kuña oipytyvôva’ekue ha mba’é ome’êkuri ñane retâ pytyvôrâ.
       Kuñakarai Teresa Silva de Lamas 
he’iva’ekue, ikorasô ipópe: “Che ména ojejukáma ko Ñorairô Guasúpe, 
péicha avei heta che rembiayhu jára omanónte avei. Mokôi mba’éntema niko
 hemby chéve: che membymimi ha ko’â che jeguakakuéra. Ko’â mitâmimi, 
ha’éva umi chemoingovéva, name’êmo’âi peême; áĝakatu ame’êmbaitéta che 
retâme ko’â che jeguaka ani haĝua ho’â ñane retâ poyvi”.
       Opa ko’â mba’e rehe 
ñanemandu’ávo pe ñane korasô oryrýi ha ndaikatúi jajoko tesay. Ko’â 
mba’e rupive jahechakuaa ha ñamomba’eguasuva’erâ Kuña Paraguáy rekove ha
 rembiasa.
¡Heta vy’apavê Kuña Paraguáype hi’árape!
ooo000ooo
Ohai: David Galeano Olivera
I
Asaje pyte
Kuarahy ojope
Ahecha reju
Guata kane’ôme
Remyaña rejúvo
Ne mba’yrumi
Ha remono’ô
Nde rapépe oîva
Kuatiamimi ha ambue mba’e
Remoinge nde po
Rejepovyvy
Jahechápa ytýgui
Nereguenohêi
mba’erepymi
Asaje pyte
Kuarahy ojope
Ahecha reju
II
Kuña mboriahu
Tupâ rembiguái
Ndaipo’aietéva
Haime pynandi
Ao rembyre
Rete kane’ô
Ohechaukapáma
Nemboriahuha.
Mokôi ne memby
Nde rapykuerépe
Oguata kangy
Ndoikuaaiete
Ndererekoiha hi’upyrâmi
Imba’erâkuéra
Kuña mboriahu
Tupâ rembiguái
Ndaipo’aietéva
III
Kuña imena’ŷva
Ndéniko ha’e
Kuña kuimba’e
Voi asyete
Py’a nandimíre
Resê ne tapŷigui
Tembi’u rekávo
Mba’éreiko péicha
Tupâ Ñandejára
Hesarái ndehegui
Kuña imena’ŷva
Ndéniko ha’e
Kuña kuimba’e
IV
Mba’éreiko péicha
Tupâ, Tupâsy
Penderesarái
Kuña ha’evégui
Mba’épa oime
Ojapovaíva
Ha upehaguetére
Upe kuñami
Oiko asyete
Ajepy’apy ha añeporandu
Péichapa Tupâ ha isy
Oity ipochykue
Kuña mboriahúre
Mba’éreiko péicha
Tupâ, Tupâsy
Penderesarái
Kuña ha’evégui
ooo000ooo
Ver
KUÑA MBORIAHU MBA’APOHÁRA, en (https://www.youtube.com/watch?v=RcQ_8pE6438&t=7s)
Ver
KUÑA YPYKUE, en (https://www.youtube.com/watch?v=mquHi-gIuEs)
Ver
KUÑA OHENDUKA HEMIANDU, en (https://www.youtube.com/watch?v=c466-oMNmwM)
ooo000ooo
    




No hay comentarios:
Publicar un comentario